Sorgeslöjd

Min pappa dog i höstas och ville kremeras. Så jag bad att få göra urnan åt honom. Det tog mycket längre tid och kraft i anspråk än jag trodde det skulle göra, mest för att det var så jobbigt att göra det jag gjorde av den anledningen jag gjorde det. Men klar blev den till slut.
Arbetet kändes nästan terapeutiskt. Jag tänkte mycket på farsan under arbetets gång. Jag tror att han hade tyckt om den. Jag hann aldrig bli klar med en brevlåda som jag lovade att snickra ihop åt honom förra året, men jag hoppas att denna väger upp för det.



1. Först hyvlade jag och limmade ihop två tjocka skivor av björk, två av al och en tunn av teak. Teak får representera pappas tid i flottan som präglade honom rätt mycket, samt att han älskade båtliv i allmänhet. Björken får representera hans uppväxt i Björkhagen och Hammarbyhöjden. Al får representera hans ålders höst som han tillbringade en stor del av i Stockholms skärgård, där alen växer frodigt.


2. Jag hyvlade blocket oktagont, åttakantigt, för att lättare kunna bearbeta det i svarven.


3. I svarven skapade jag den yttre formen för hela urnan. Jag stack av locket och försökte gröpa ur så mycket jag kunde med de svarvstål och anhåll jag hade på jobbet. Det gick inte så bra. Standardvolymen för urnor i Sverige ska vara 4,6 L. Vilket gör att en cylinder som är 19 cm i diameter behöver vara ungefär 19 cm djup…


4. …så jag fick klyva urnan och gröpa ur med tjäckla och sen skjölp, old school, helt enkelt. Men det gick ju det med. Sedan limmade jag ihop den med godkänt resultat. Slipade och putsade och oljade in den.


5. Det fattades någon form av inskription tyckte jag. Jag ville inte börja snitta i träet och riskera att göra en miss och förstöra den, men jag höll på att gjuta i tenn med eleverna så jag kom på idén med att borra hål i lockets knopp och fylla med smält tenn och därefter gravera in pappas initialer och födelse- och dödsår. Det blev bra, hade jag inte haft så bråttom på slutet hade jag tagit mig mer tid att putsa tennet. Men det blev bra i alla fall.


6. Färdig urna. Jag borrade hål och satte fast skruvar så att locket kunde fixeras och tillslutas ordentligt mot själva urnan.

Vila i frid, far min. Tack för allt.

Advertisements
Det här inlägget postades i Filosofiskt, Metall, Projekt, Svarvning, Trä torrt. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Sorgeslöjd

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s